Utlåtande till Utbildningsstyrelsen om grunderna för grundexamen inom lantbruksbranschen
Referens: OPH-2445-2021.
I utkastet om grunderna för grundexamen inom lantbruksbranschen ingår flera kompetenskrav som beaktar djurens välbefinnande. För att utbildningen ska ge yrkesutbildade personer som arbetar med djur goda förutsättningar att förbättra djurens välbefinnande krävs dock preciseringar av utkastet.
Djurens välbefinnande är djurens individuella upplevelse av sitt eget psykiska och fysiska tillstånd. För att trygga djurens välbefinnande krävs utöver kännedom om en djurarts behov även att djuren beaktas som individer. Därför är det nödvändigt att lägga beaktandet av djurens individuella behov till grunderna för grundexamen inom lantbruksbranschen för att uppfylla kraven som ställs på djurens välbefinnande.
För att trygga djurens välbefinnande krävs också kunskap om djurens beteende, deras behov i fråga om artspecifikt beteende och deras förmåga att lära. Krav på yrkesfärdighet som gäller djurens förmåga att lära och träning av djur med djurvänliga metoder som grundar sig på positiv förstärkning kan lämpligen läggas till grunderna för grundexamen inom lantbruksbranschen.
Nedan följer detaljerade kommentarer till utkastet:
Examensdelar
2.1. Arbete inom lantbruksbranschen
Daglig skötsel av produktionsdjur
Studiemodulen är obligatorisk inom flera kompetensområden. I punkten nämns dock inget om djurens välbefinnande. Därför är det nödvändigt att lägga kompetens med anknytning till djurens välbefinnande och kännedom om kraven på djurens välbefinnande till denna del.
2.3. Omsorg om produktionsdjurs välbefinnande, Skötsel och utfodring av produktionsdjur
2.4. Omsorg om sällskaps- och hobbydjurs välbefinnande, Skötsel och utfodring av sällskaps- och hobbydjur
I punkten är det nödvändigt att betona identifieringen av djurens individuella behov i fråga om välbefinnandet. Utnyttjandet av djurens arttypiska beteende nämns i samband med hanteringen av djuren, men det är nödvändigt att beakta även i anslutning till ordnandet av uppfödningsförhållandena.
2.6. Djurartspecifik produktion och omsorg om välbefinnandet
Utfodring av djuren
I samband med utfodringen är det viktigt att beakta bland annat matsmältningsfysiologin och hälsan, samt djurens foderintag och ätbeteende.
2.27. Pälsning av pälsdjur
Val och avlivande av djur som ska pälsas
Utöver att undvika att orsaka smärta är det också skäl att lägga till att lidande och plågor ska undvikas.
2.28. Pälsdjursavel
Utöver bedömning och identifiering av hälsorisker är det nödvändigt att lägga till en punkt om bedömning och identifiering av risker med anknytning till djurens välbefinnande.
2.39. Pälsdjursuppfödning
Daglig skötsel av djuren
Till denna del kan med fördel läggas också beaktandet av djurens individuella välbefinnande. Det är viktigt att beaktandet av det artspecifika beteendet utsträcks till att omfatta mer än hanteringen av djuren. I punkten kan till exempel nämnas att den studerande ska kunna identifiera djurens beteendebehov och känna till hur dessa behov kan tillgodoses.
Värdegrund
Djurens välbefinnande borde nämnas i värdegrunden för yrkesutbildningen.
Kompetensområdet för djurskötsel
I beskrivningen kan med fördel tilläggas att en djurskötare har vidsträckta baskunskaper också om djurens beteende och kraven på välbefinnande.
Saara Kupsala
Djurskyddsombudsman
Djurskyddsombudsmannen är en självständig och oberoende myndighet som arbetar med att främja och förbättra djurens välbefinnande genom uppföljning, initiativ, förslag, utlåtanden och annan påverkan. Till uppgifterna hör också att stödja och främja samarbetet mellan olika aktörer för att förbättra djurens välbefinnande och att delta i olika delegationers och arbetsgruppers arbete som anknyter till djurens välbefinnande. Tjänsten som djurskyddsombudsman bygger på regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering. Tjänsten som djurskyddsombudsman finns vid Livsmedelsverket på viss tid under perioden 1.9.2020–31.12.2023.
